1 FEBRUARI 2007

Torsdag 1 februari 2007
Till vår förvåning hade Heidis värden tagit en bakvända i tisdags. Någon behandling blev det alltså inte igår fast vi var helt inställda på det. Skit. Nu är det ”bara” en fjärdedel som återstår av de totalt 28 cellgiftskurerna. Vi ser ljuset i tunneln, är ivriga att nå fram, räknar veckor och gör kalkyler när Heidi kan vara färdigbehandlad. Men det är ingen enkel matematik med tanke på att blodvärdena hela tiden kan sätta käpp i hjulen. Och ju mer ljuset i tunneln kittlar våra ögon desto tuffare blir behandlingarna för Heidi. Kroppen orkar helt enkelt inte med hur mycket som helst, skadorna på benmärgen där blodet ”tillverkas” blir allt påtagligare. Det återstår att se hur mycket tid den här sista fjärdedelen kommer att ta och precis som vanligt får vi väl ta det som det kommer.
Heidi är på ett strålande humör och njuter av vardagen trots snuva och hosta. Smaklökarna verkar befinna sig på villospår igen. Ingenting vill smaka så vi skjuter skarpt med gräddspetsade mjölknappflaskor dessa dagar, kämpar om varje kalori men känner oss någorlunda lugna. Det ska gå vägen. I dagsläget väger Heidi nästan två kilo mer än vid resans början för 14 månader sedan. Häromdagen tog vi fram ”Barnets hälsobok” och prickade in Heidis vikt och längd i tillväxtkurvan. Lyckligt konstaterade vi att vår tjej ligger helt rätt. Ganska häftigt med tanke på vad hon går igenom.   


P.S. Du, Anna, som följer Heidis blogg så flitigt och skickar så varma kommentarer (tack!): Är du en Anna från vår bekantskapskrets eller har du lärt känna oss via bloggen? Du behöver absolut inte avslöja din identitet, vi var bara nyfikna…

Kommentarer
Postat av: Anna

God morgon på er!!!

Nej jag är ingen bekant, utan bara en vanlig 3-barnsmamma, anledningen till att jag hittat hit är att en liten pojke på min sons dagis fick cancer (neuroblastom) för 3 år sedan och gått igenom tuffa behandlingar men mår förhållandevis bra idag. Och efter att följt hans familjs kamp tycker jag börjat uppskatta mitt liv och mina barn på ett helt annat sätt än tidigare, uppskattar mina friska barn och och när de är sjuka så känns det aldrig jobbigt längre jag vet ju att det är ett par dagar sedan är de friska igen till skillnad från er som lever med barn som är "sjuka" länge men förhoppningsvis går mot att få bli friska. Känner att jag gärna vill tala om att jag följer er när ni skriver och delar med er av era erfarenheter på ett fantastiskt sätt, man vill så gärna ge något tillbaka...
Nu är det fredag och äntligen helg, som vanligt fullspikad med innebandy fotboll simning kalas men idag njuter jag av allt detta... Jag slipper sjukhus provtagningar röntgen operationer. Vet att ingen går säker från denna sjukdom men så här långt har vi klarat oss....
Hoppas att er helg blir bra med.
Kramar
Anna

2007-02-02 @ 09:45:12
Postat av: Anna

Go morgon på er!!!

Hoppas helgen varit bra, vi har haft fullt upp som vanligt, skönt att gå till jobbet och vila upp sig lite.... Vi har haft födelsedag för vår stoora tjej 15 år... Pojkarna fyller år på onsdag 12 och 7 år, lyckades få till dom på samma dag....:)Inga småbarn längre, och än så länge stämmer de inte in på mina barn små barn små bekymmer stora barn stor bekymmer, än så länge är det tvärtom, jag var mycke oroligare när de var små nu är, de blir bara roligare ju större de blir.

Hoppas lilla Heidi haft en bra helg med bättre aptit och bättre blod värde.

Tänker på er

2007-02-05 @ 07:33:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback