15 OKTOBER 2006
Söndag 15 oktober 2006
Heidi mår bättre nu, nätterna har blivit lugnare igen, hon har börjat äta även om vi måste ligga på och mata henne för det mesta. Hon får alltid precis det hon vill ha vilket betyder att det lagas minst två rätter till varje måltid i vårt kök. Mycket jobb men så tar det också månader att bygga upp ett halvt ”Heidi-kilo” och bara några få dagar för att tappa det. Det där med maten är så viktigt inte minst för att behandlingen ska fungera bra, för att Heidi ska orka. Och så ska hon slippa slang i näsan – Heidis stora mardröm.
Denna helg var vi på tur igen. Tog vara på höstsolen. Dagarna med husvagnen blir alltid speciella, vi är tillsammans på ett annat sätt än hemma.
I morse gick vi upp med tuppen för att hinna tillbaka till Heidis gympa. Hon tycker det är väldigt roligt och så är det ju faktiskt nyttigt att hon rör sig. Matlusten ökar, hennes av cellgifterna påverkade tarmar sparkas igång mm.
Nästa behandling ska vara på torsdag men som vanligt avgör Heidis värden om det blir något. Hon har blåmärken på benen som ser rätt lila ut så trombocyterna kanske är låga. Vi vet inte för vi struntade i att ringa efter resultaten av tisdagens och fredagens blodprov. Tagit ledigt från vita, röda och trombocyter. Nio månader cellgiftsbehandlingar… Så trötta vi är på allting och så allmänt utmattade av det här intensiva livet med en och samma fokus dygnet runt.
Bilder på Heidi med dagiskompisen Oskar när de fikade jordgubbstårta och åt glass idag.
