14 FEBRUARI 2007
Onsdag, 14 februari 2007
Sedan igår är vi på sjukhuset. Måndagens värden var inget att hurra för men läkarna gav sitt ok till behandlingen. Heidi tog beskedet mycket bra. Hon är så duktig, så förståndig, den lilla tjejen. Har en sån insikt i nödvändigheten av dessa sjuhelvetets cellgifter. Precis som vi längtar hon förfärligt mycket efter att bli klar med alla dessa 28 gånger, visar upp fingrarna om hur många behandlingar det är kvar. Usch vad vi tjatar om det.
Veckans kur är Metotrexat vilket Heidi igår fick först 100 ml på en timme och sedan 500 ml på 23 timmar fram till i eftermiddag. Hon fick alla tre mediciner mot illamåendet. Det är inget snack längre precis som läkarna lovat och Heidi mår efter omständigheterna bra. Det var endast en kräkning hittills - super! I morse var det mycket att göra på avdelningen så Hedis Zofran ("må-bra-medicin") var en timme försenad. Om det låg bakom illamåendet är svårt att säga. Viktigast är att hon överlag mår om än inte speciellt bra så betydligt bättre än vid senaste Metotrexatbehandling då läkarna dribblade med den ena medicinen. Hon har det med säkerhet rätt så tufft, hon är ganska svag och ligger mycket i sin säng. Men vi kan prata och skoja med henne och hon var uppe en hel timme mitt på dagen för att titta på ett par clowner som höll på att dumma sig i BUS stora enréhall. Så det är trots allt en tjej som vill vara med i händelserna. Som jag älskar hennes livslust! Nästan så att man kan bli avundsjuk...
Nu på kvällen bjöd man alla inlaggda barn och föräldrar på middag och inte heller det ville Heidi missa. Ni skulle bara se som hon biter ihop, som hon kämpar när vi sätter upp henne i sängen för att sedan få ner henne i vagnen. På festen åt hon till och med en halv hamburgare och drack Fanta och så njöt hon av en tjusig dukning med massor av röda hjärtan, vackra ljus, girlander mm.
Vad skönt att behandlingen kunde blir av, så ni kan fortsätta räkna ner. Inte illa att kunna äta, men jag kan tänka mig att de gick av bara farten att sitta vid finst dukat bord och umgås verkar var något Lilla gumman uppskattar klart man kan äta lite då......Tänker när hon växer upp hon måste kunna gå hur långt som helst med den kämparglöden hon har ojojoj. som avnilgt när jag läser vill jag bara hem och krama mina barn....
Hoppas allt är bra idag med
Så härligt att höra att Heidi mår bra efter omständiheterna. Hat tänkt mycket på Heidi och er den senaste veckan. Matilda och jag har legat i inflensa och fy vad vi har varit yngkliga då....
Att i sådana stunder tänka på er på er lilla gumma gör att det nästan blir pinsamt att gnälla.
Det är så underbart att läsa att du skriver att hon har en livslust som heter duga.
Jag hoppas att ni kommer att ha ett bra lov och kan njuta av att vara tillsammans.
Många kramar
Helene från skolan
Ännu en behandling....Det skönt att läsa att även om det är mycket tufft finns denna inneboende kämparglöd i lilla Heidi.
Massor av kramar till er alla på Alla Hjärtans dag i efterskott!!!
Anna med familj
Jaha då var det helg igen, hoppas ni är hemma, fredgsmys kvällarna är viktiga. Tankarna finns hos er. Och hos lille Alfons som har de så jobbigt.
Hoppas hoppas allt vänder snart för honom.